Sociala hänsyn i offentlig upphandling – en introduktion

Det nya ”heta” inom offentlig upphandling är möjligheterna att ställa olika typer av sociala krav på de leverantörer som vinner offentliga kontrakt. Möjligheten har klargjorts först i ett senare skede av den moderna upphandlingslagstiftningens tidevarv, efter att i huvudsak ha ansetts inte vara möjlig i lagstiftningens morgonrodnad, dvs. i början av 90-talet. Skillnaden nu mot då är monumental och i dag är det svårt att höra om offentlig upphandling i mediabruset utan att samtidigt höra orden sociala hänsyn i en eller annan mening. Den uppmärksamhet som området har getts och fortsätter att ges av regeringen och ledande politiker är uppseendeväckande. Det är positivt att det ställs krav på att de varor och tjänster vi köper för pengar inte går till oseriösa företag, företag som har usla arbetsförhållanden för sina anställda eller till företag som inte betalar skäliga löner.
Det kan dock uppstå en risk för övertro till upphandlingslagstiftningens tillämpning som verktyg när snart sagt alla samhälleliga problem ska kunna lösas genom olika typer av krav i den offentliga upphandlingen. Krav på olika typer av sociala hänsyn kostar och det finns även en hel del risker för företagen som de kommer att vilja kompenseras för genom höjda priser i anbuden. Att anställa ett antal långtidsarbetslösa vid utförandet av ett byggentreprenadkontrakt låter som en bra idé att handlingskraftigt verka för en minskad arbetslöshet. Men vem ansvarar för att dessa långtidsarbetslösa utför ett kvalitativt godtagbart arbete, vem står för kostnaden om de blir sjukskrivna och vad händer i de fall redan befintlig personal inte har full sysselsättning p.g.a. de nyanställda?
Antalet anbudsgivare per offentlig upphandling är enligt undersökningar i Sverige i dag genomsnittligt endast två per upphandling. Det finns naturligtvis en risk att alltför långtgående sociala krav utan full kostnadstäckning kan medföra att det offentliga står utan några anbudsgivare alls. En måttlighet i att ställa sociala krav är därför av betydelse. Det följer redan av svenska lagar och förordningar och av unionslagstiftningen tämligen långtgående skyldigheter för arbetsgivare, såväl svenska som utländska. Det ställs i dag dessutom långgående krav även avseende andra aspekter i den offentliga upphandlingen, t.ex. avseende teknisk kapacitet, tillgänglighet, service, tidigare erfarenhet och olika typer av miljökrav.

Andrea Sundstrand
Volym: 
no 3
Sida: 
s. 263
År: 
2015