Sekretess i offentliga upphandlingar enligt LOU

Av tradition har svenska myndigheters offentliga verksamhet präglats av öppenhet och insyn för media och allmänheten.1 Det allmänna har ett långtgående ansvar i att förvalta skattepengar varför det är av betydelse att medborgare och media har insyn och därmed möjlighet att granska myndigheternas arbete. Ovan nämnda utgör kortfattat grunden för offentlighetsprincipen.2 Varje år genomförs många offentliga upphandlingar för betydande belopp. Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen i Sverige uppskattades till cirka 642 miljarder kronor år 2015. Under år 2016 annonserades 18 330 upphandlingar i enlighet med upphandlingslagarna.3 Det kan anses vara av betydande vikt att de leverantörer som inte vinner upphandlingen kan granska de uppgifter som förekommit i anbudsgivningen i syfte att kunna tillvarata sin rätt till överprövning om upphandlingen inte skett i enlighet med upphandlingsreglerna. Det finns dock även ett behov hos leverantörer av sekretesskydd för företagshemligheter. Att företagshemligheter blir åtkomliga för envar kan få betydande konsekvenser för en leverantör. Även för den upphandlande myndigheten kan det ha betydelse att uppgifter i anbud inte röjs. Det finns med anledning därav regler om sekretess som kan begränsa insynen vid offentliga upphandlingar. Det kan emellertid vara svårt för en leverantör att veta om uppgifter i anbuden blir belagda med sekretess eller inte. Rättspraxis kan i det avseendet anses vägledande. Öppenhet och insyn kontra rätten till sekretess är en avvägning som kommer genomsyra artikeln.

Elin Kers
Volym: 
no 1
Sida: 
s. 27
År: 
2018