”Vi har tillsatt en utredning” – om utredningsaktiviteter på upphandlingsområdet

Den tyske ”järnkanslern” Otto von Bismarck tillskrivs emellanåt uttalandet ”lagar är som korvar: man bör inte vara på plats när de tillverkas”. Nu saknar jag närmare insikter i korvproduktion, men har på senare år haft förmånen att göra några kortare nedtramp i lagstiftningsarbetet – en tillverkningsprocess jag funnit utmanande men inte motbjudande. Däremot står utredningsväsendet inför en rad utmaningar, vilka berörs i denna artikel. Såväl tillsättandet av utredningar som deras betänkanden röner ofta stort intresse inom de flesta rätts- och politikområden, så också inom den offentliga upphandlingen. Vilka utredningar som tillsätts (och inte tillsätts), vem som förordnas som utredare och den närmare utformningen av kommittédirektiven diskuteras ofta i artiklar och i andra sammanhang. Därutöver har allokering av resurser mellan utredningarna, tillsammans med de sammanhängande formella aspekterna på lagstiftningsprocessen, stor men emellanåt förbisedd betydelse för utvecklingen av rättsområdet. Syftet med denna artikel är inte att redovisa några häpnadsväckande insikter i utredningsväsendet eller lagstiftningsprocessen som sådan, och jag presenterar inte heller några överraskande slutsatser vad gäller upphandlingsområdet. Däremot önskar jag belysa utredningsaktiviteterna avseende offentlig upphandling utifrån mina (ringa) erfarenheter därav, i hopp om att lämna ett litet bidrag till förståelsen för rättsutvecklingen på detta område.

Henrik Grönberg
Volym: 
no 2
Sida: 
s. 71
År: 
2020