HFD 2013 ref. 31

Svenska vägledande avgöranden om offentlig upphandling Det svenska regelverket om offentlig upphandling bygger i stora delar på EU-direktiv. Det innebär dels att bestämmelserna i mångt och mycket utgör kompromisser mellan medlemsstaternas olika särintressen, dels att de svenska högsta domstolarna, Högsta domstolen (HD) och Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), inte är sista instans vid tolkningen av bestämmelserna. Det är istället EU-domstolen som har rätten att slutligt avgöra innebörden av dessa upphandlingsbestämmelser. Fram till dess att EU-domstolen har bedömt en viss fråga är det emellertid de nationella domstolarnas avgöranden som är vägledande för tolkningen av upphandlingsreglerna. I sin bedömning av unionsrättsliga bestämmelser är domstolarna skyldiga att beakta unionsrätten och att tolka dem utifrån dessas EU-rättsliga syfte. En viktig fråga är då vem som granskar granskaren, dvs. i vilken mån de avgöranden i upphandlingsmål som i Sverige meddelas av HD och HFD granskas, eller endast refereras. De unionsrättsliga bestämmelserna om offentlig upphandling är komplicerade och snåriga, mycket till följd av de många kompromisser som gjordes under förhandlingarna. De nya upphandlingsdirektiv som ska genomföras i svensk rätt senast den 18 april 2016 innebär ännu fler svårtolkade bestämmelser och endast de fåtal personer som deltog i förhandlingarna har en djupare insikt varför en viss bestämmelse fick dess slutliga utformning. För oss övriga, och för de nationella domstolarna, återstår det endast att så gott det går försöka tolka innebörden och att försöka anpassa upphandlingsförfarandena och procedurerna efter de inte helt klara bestämmelserna. Situationen gör det än viktigare att de avgöranden som meddelas av de högsta nationella domstolarna är så korrekta som möjligt. I avsaknad av prejudikat från EU-domstolen är det nämligen endast dessa avgöranden som kan tjäna som vägledning, och för underordnade domstolar dessutom som bindande sådan. Fel eller brister i de prejudicerande avgörandena får därmed en enorm genomslagskraft och kan orsaka stora ekonomiska och praktiska skador, både för upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer, men även för de enskilda som har behov av olika typer av tjänster och varor från det allmänna. Men vad händer då de nationella domstolarna inte korrekt uttolkar unionsrätten? Kan dessa domstolar alls ha fel? Innan Sverige blev medlem av EU var...

Andrea Sundstrand
Volym: 
no 1
Sida: 
s. 94
År: 
2014