Kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling

Intresset för sociala hänsyn inom offentlig upphandling har stegvis ökat de senaste decennierna, på såväl nationell som internationell nivå. EU, med ursprung i Europeiska kol- och stålgemenskapen, benämns i Lissabonfördraget från år 2009 som en social marknadsekonomi. Frågor om sociala hänsyn vid offentlig upphandling har lyfts från nationell nivå till att omfattas av de nu gällande EU-rättsliga upphandlingsdirektiven. Utvecklingen på området leds framförallt av EU-domstolens praxis, men många frågor avseende hur, och i vilken mån, sådana hänsyn kan tas inom offentlig upphandling kvarstår fortfarande att klargöra. Undertecknad spenderade våren 2014 åt att utreda de juridiska förutsättningarna för upphandlande myndigheter att uppställa krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling. Utredningen avsåg offentliga upphandlingar enligt det förra klassiska direktivet och lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (cit. LOU). Den omfattade dels när, det vill säga i vilken del av en upphandling, sådana krav kan uppställas, dels hur sådana krav kan uppställas utan att stå i strid med EU-rätten. Förevarande artikel bygger på nämnda examensarbete och behandlar framförallt hur kollektivavtalsenliga villkor kan uppställas och vilka begränsningar som finns. Det är även en av frågorna som Genomförandeutredningen behandlat i arbetet med att senast den 18 april 2016 genomföra de nya upphandlingsdirektiven i svensk lagstiftning. Med tanke på kollektivavtalens inflytande på den svenska arbetsmarknaden är frågan om kollektivavtalsvillkor vid offentlig upphandling av stor betydelse för många branscher i Sverige.

Jesper Nyreröd
Volym: 
no 1
Sida: 
s. 67
År: 
2014