Offentliga byggentreprenadkontrakt – odelbara kontrakt och hyresundantaget

Frågor om offentlig upphandling av byggentreprenadkontrakt är ofta komplicerande, mycket beroende på utformningen av de svenska bestämmelserna på området, vilka i sin tur grundas på motsvarande bestämmelser i EU:s upphandlingsdirektiv 2004/18 och 2004/17 samt på EU-domstolens tolkning. Något klargörande i alla delar av hur bestämmelserna ska tolkas finns inte, vilket bl.a. har lett till problem vid markanvisningsavtal och olika typer av exploateringsavtal inte bara i Sverige, utan även i övriga medlemsstater. För att kunna besvara frågor om hur offentliga byggentreprenadkontrakt ska upphandlas krävs en redogörelse för relevanta bestämmelser i upphandlingsdirektiven och i LOU.12 Bestämmelserna är inte helt lättolkade och definitionerna ter sig ibland som ologiska. Som hjälp vid tolkningen är det därför av stor betydelse att EU-domstolens vägledande avgöranden beaktas. Den svenska praxisen är tyvärr i stort sett obefintlig, i vart fall på vägledande nivå.
Det finns ett antal begrepp som kräver en särskild definition, varav många endast återfinns i den unionsrättsliga praxisen. Begreppet offentligt byggentreprenadkontrakt definieras såväl i upphandlingsdirektiven och i den svenska lagstiftningen, men framstår fortfarande delvis som oklar. Exempelvis framgår av regelverket att ommålning av en fastighet på utsidan utgör ett byggentreprenadkontrakt, medan ommålning av en vägg inomhus utgör en tjänst. Exakt vad som utgör en byggentreprenad och hur den definieras är fortfarande föremål för diskussion, särskilt i förhållande till de kontrakt som anses utgöra tjänster. Definitionerna är viktiga, bl.a. för den stora skillnaden på tröskelvärde mellan byggentreprenader och tjänster, nästan 43 miljoner koronor. Det enda vägledande uttalandet hittills från EU är ett gammalt uttalande från kommissionen om att en byggentreprenad är ett arbete som på något sätt ”change the fabric” i en byggnad...

Andrea Sundstrand
Volym: 
no 1
Sida: 
s. 48
År: 
2015